<

Om livet som bondbrud...

av Madde Ohlzon

2015 > 04

GAMBLER ZON (född 2011 e. Dream Vacation - Wirana Lady) har blivit utvald och inköpt till "Rikstravet Väst". Det är Sofia Aronsson, Axevalla som kommer att träna den svarta springaren. För några dagar sedan var det "kick-off" för Rikstravet på Axevalla och Gambler Zon fick då vara med och visa upp sig.
Nu håller vi såklart tummarna för att Gambler Zon kommer att lyckas med sin uppgift och springa in mycket pengar till sina delägare!!
Han verkar trivas i rampljuset, ser glad ut och han vet ju hur snygg han är.
Skillnad var det när vi skulle ta bilder inför Elitauktionen 2012.... (se bild längst ner)

Foto: Malin Albinsson, MVA Foto.
Positiva Gambler Zon
Läs hela inlägget »

Vad. Är. Det. Där.
Man undrar ibland hur naturen fungerar. Det mest naturliga, som att förstå att man fått en avkomma, är ibland som bortblåst.
Inatt fick vi föl igen. En kanonpigg hingstunge som gjorde "allt rätt". Hans moder däremot såg skräckslagen ut och vågade inte ens titta åt ungens håll. Med vädjande blick (ja, det var vad jag uppfattade) så önskade hon att jag skulle ta ut det där som katten släpat in. Bort från henne, långt bort.
När den blöta grejen med långa ben började sprattla och dessutom smågnägga....då trodde jag att hon skulle smälla av.

Första timmen efter födseln brydde hon sig bara om efterbörden och vände bara bort huvudet från den lilla nyfödda. Eftersom jag ville få i ungen råmjölk så fick det bli en omgång från frysboxen. Jag ville inte stressa stoet med att försöka mjölka ur henne eftersom hon ännu inte förstått vad det var hon varit med om.

Efter ett tag så började hon intressera sig lite och nosade på ungen, men bara om jag satt vid honom. Fortfarande väldigt osäker. Det här stoet har inte varit en av mina favoriter tidigare. Hon har varit tjurig och försökt hugga mig ordentligt när jag har varit inne hos henne. Jag var lite osäker på hur det skulle gå efter fölning, om hon skulle börja vakta ungen så skulle det vara med livet som insats som jag skulle få vara i boxen och hjälpa till. Nu blev det inte så.
Hon litade fullkomligt på mig, och jag inbillar mig tom att hon nog var tacksam över att jag fanns där. Jag fick mjölka ur henne i nappflaska, stå på knä mellan benen och halvvägs under magen när den lilla hingstungen skulle lära sig att dia.
Hon gjorde inte ens försök att vara grinig varken mot mig eller lilla fölisen utan stod bara stilla, avslappnad och lät mig styra över vad som skulle ske.
Efter några timmar hade poletten trillat ner och hon är nu världens bästa mamma som tar hand om sin lille på bästa sätt.
Fortfarande med gott humör och en strimma av tacksamhet i ögonvrån.

hingst e MUSCLE MASSIVE - GODDESS OF TIME
Läs hela inlägget »

Senaste inlägg

Arkiv